Tycker mej ha några små saker att berätta igen.
Anders Björnhager hade invigning av sin nya utställning på biblioteket idag. Kul med vernissage. Förr sågs vi ofta på de vilda festerna i det gamla trevåningshuset på Teatergatan. Nu ses vi mest på gymet. Har väl blivit klokare kanske, eller äldre. Men ikväll ska vi ta en öl eller två ihop. Firmans kylskåp är laddat med öl och dansk lakritssnaps. P&L- Jesper, Anna I. H, Skogen och damerna kommer. Även P-Helge lär dyka upp plus ett halvt löfte från min gamla vapendragare Berra Blodis. Känns tryggt. Bilden ovan togs för sådär tjugo år sedan, minst.
Sen dyker det upp nya gamla saker på Spotify som bör avlyssnas av den som ev inte hört.
Oroar mig lite för att det finns folk som inte har hört Mickey Jupp. Äntligen dyker det upp lite av den genialiske engelsman på Spotify. Juppanese från 1978 (Herrejävlar, 31 år sedan?) Rockpile kompar på första sidan, vet inte varför, men de fick sparken efter halva inspelningen, och ersattes av Gary Brooker (Procol Harum) mfl som spelar på sidan två. Av någon märklig anledning saknas låten Down In New Orleans . Favvolåten är nog Making Friends där Juppen tar till feta Fats Domino-pianot. Helgrymt.
Mer England.
Har spelat det här i Jeepen ett tag igen. Han har nämnts förr på bloggen, men va fan. En gång till. Ian Gomm. Fullständigt blixtrande pop, eller om det är rock.
En annan engelsman som stampade på rätt bra på sjuttiotalet var Lew Lewis. 
Röj, röj röj. Perfekt skiva att dansa sönder rumsbordet och spilla öl i soffan till på partyt klockan 02.30 i natt. Den här med J Geils sorterar väl möjligen i den genren också.
Bergers blogg finns i blogglänklistan här bredvid. Våra skivsamlingar tycks nästan identiska. En alldeles utmärkt blogg med massor av musiktips (och mat) i min smak. Där kan man läsa om The Rumour.
Graham Parkers band. Jämte Rockpile kanske det bästa av dem alla då.
Hittade ett samlarobjekt med Dennis Linde också. Hyfsad skiva rent allmänt men framförallt finns låten Burning Love där. Orginalet är bra men Elvis gjorde väl den ultimata versionen och ordnade att den gode Dennis hade sitt på det torra i många år. Kanske än idag.
24 kommentarer
november 7, 2009 kl 10:07 e m
The Rumour-länken leder till J. Geils Band.
Men för min del gör det inte något.
Åkte Anders cab? Ser kallt ut. Men han hade ju ylle-kepan på.
november 9, 2009 kl 3:39 e m
Bilden togs till ett reportage i BT nån gång i slutet på 80. Unge Bjurman skrev om jag minns rätt.
november 8, 2009 kl 7:08 e m
Lew Lewis var ganska bra du!
november 9, 2009 kl 9:47 f m
Tack för dom snälla orden, och det är inga dåliga plattor du tipsar om heller. Dennis Linde, honom har jag nån gammal vinylsingel med som det tipsades om i Larm på den tiden. Under the eye, om jag inte minns helt galet.
november 9, 2009 kl 3:47 e m
Tack själv. Alltid kul med musiktips, för hur mycket man än har rotat i skivor så finns det en hel del man missat genom åren.
november 9, 2009 kl 3:00 e m
Det kan aldrig tipsas tillräckligt mycket om Mickey Jupp. Beträffande Lew Lewis, läs om hans stormiga liv på Dr Feelgoods hemsida:
http://www.drfeelgood.de/lewlewis.htm
november 9, 2009 kl 3:59 e m
Mr Lewis verkar ha bränt ljuset i bägge ändarna.
november 10, 2009 kl 10:36 e m
Hej igen
Frågade förra gången om du visste nåt om M Jupps svenska äventyr.
Nu har jag hittat en single CD från 1994 där han spelade in i atlantisstudion:
http://www.mickeyjupp.co.uk/cds-images/blue_cds_back.jpg
Han har visst varit i Tyskland också, innan han gav upp och öppnade affär.
november 10, 2009 kl 10:51 e m
Vet tyvärr inget om Juppens svenska äventyr annat än att han har spelat här och att jag missade det. Var och med vem är även det okänt för min del.
Berger eller Dragspels-Larsson kan säkert svara på det ifall de ser den här rutan.
november 10, 2009 kl 10:47 e m
Juppanese fortsätter vara ett mysterium hur man än forskar.
Rockpile var Stiffs idé och som alla vet var Brooker hans gamla kompis, men han vägrar tydligen säga nåt offentligt om varför han bytte ut Nick Lowe som producent och bandet mitt i.
Lyssnar för övrigt mycket på den lite tyngre Robin Leonard Trowers 70-talsalster idag (turnerar ännu). Längtar jag ärligt tillbaka eller hatar jag bara att the Basshunters of today har så lätt att få kontrakt?
november 10, 2009 kl 11:05 e m
Mickey Jupp har spelat i Sverige rätt många gånger med olika band runt sig. Bland annat Refreshments.
Det och mycket annat finns att läsa på Lars Kärrbäcks Juppsida:
http://www.mickeyjupp.co.uk/index.htm
november 10, 2009 kl 11:07 e m
Det är för övrigt obegripligt att man inte masade sig iväg på någon av dom spelningarna.
november 10, 2009 kl 11:42 e m
Jaadu. Jag skyller på min gamla nedärvda sjuka:
Var gång ett riktigt bra band spelade i närheten, visste jag sällan om det. Istället satt jag på krogen och gnällde över det magra utbudet. När jag sen läste recensionen dagen efter, höll jag ofta på att koka över.
Journalisterna som varit där, vägrade alltid att skriva en blänkare innan konserterna.
”Det skulle ha blivit textreklam”, sa de.
Ja, svarade jag, vad fan ska man ha tidningen till annars?
Jag påminde fler än en att ordet journalist innehåller ordet ”dag” – inte ”igår”.
Förlåt mig mitt heta humör, men minnena av alla missade spelningar och tappade sugar får blodet att koka. Förr kom celebriteterna ner till ungdomsgården i den här stan. Idag ska man åka trettio mil ToR och betala skjortan och två par brallor för att få höra vad man redan har på minst två plattor – spelat av ett band där 5/6 är utbytta.
november 11, 2009 kl 12:56 e m
Ja, Mickey Jupp spelade ju in en hel platta i sthlm, med Jerry Williams som producent, och med hans band i kompet. Ursprungsplanen var att Refreshments skulle kompa, men jag tror skivbolaget vill plocka in Jerkas band istället, en helt OK platta för övrigt. Fick en holländsk intervju på engelska (!) mailad till mig av Lars Kärrbäck där Mickey rätar ut frågetecknen ang inspelningen av Juppanese förresten. Tror säkert han tillåter att jag mailar den till dig, så jag gör det, helt enkelt.
november 11, 2009 kl 8:59 e m
Suveränt Andy. Tack.
november 12, 2009 kl 7:37 f m
Nu blev jag nostalgisk när du skrev om det gamla trevåningshuset på Teatergatan.
Jag har lite bilder från en fest när Anders hade plockat fram en saxofon. Minns inte i all nostalgi om det var du eller han som fota. Men kul va det.
Tiden går fort och minnen falnar, då är det bra med påminnelser. Bra inlägg.
november 15, 2009 kl 12:57 f m
Saxofonen kommer jag ihåg, den brukade han komma ner och låna av mig, för att variera sin ”novosibirsk” sång med.
november 15, 2009 kl 1:32 f m
Nu blir jag nyfiken. Är du Björn A på Teatergatan?
november 15, 2009 kl 3:38 f m
Jodå , jag håller allt koll på er ännu !
november 15, 2009 kl 5:09 e m
Längesen vi sågs, det borde vi göra nåt åt.
november 16, 2009 kl 10:29 e m
Du får stanna till på väg till / från Öland vid tillfälle. Vi har köpt ett gamalt barnhem mitt i stan som blir kombinerad bostad / skrädderi , så här skrapas det mest färg för tillfället.
november 17, 2009 kl 6:05 e m
Förhoppningsvis blir det en fågelskådarvecka i vår så det kanske blir läge för en visit då.
november 17, 2009 kl 8:47 e m
Det blir perfekt , då kommer du lagom till potatissättningen, bilder från i år finns under rubriken : Det tredje barnhemmet.
http://kc.soderkoping.se/barnhem/
november 17, 2009 kl 9:00 e m
Ser fint ut.
Potatissättning! Aj, kände direkt av min krassliga rygg. Har ni möjligen någon bekväm stol i skuggigt läge?