The Weight från The Last Waltz. The Band och Staple Singers med Levon och Mavis vid mikrofonerna. En klassiker.

Alla borde förstås vara smärta och friska, men vissa nybantade människor blir tamejfan som nyfrälsta Jehovasvittnen. Tröttsamt, speciellt för en som är lite på uppsidan så här efter jul. En lite skadeglad tröst kan vara att dom brukar dyka upp runda&goda igen om nåt år

Köpte en hel låda Fullers Vintage Ale. Begränsad, numrerad upplaga av 2011 års modell. Godan grej. Ska lagras i en mörk källare här i närheten och avnjutas i goda vänners lag om nåt år.

Resa till New Orleans Jazz & Heritage Festival är nu bokad. Fyra dagars musikorgie. Den här gången på tu man hand med min gamla vän Berra. Gammal dröm uppfylls. Drinken till vänster heter Hurricane och är en NO specialitet. Svalkande, god och vitaminberikad.

Artistuppbådet är nästan oändligt med sådana som Foo Fighters, Eagles, Neville Brothers, Steve Earle, Levon Helm, Mavis Staples mfl överst på affischen. Men det där okända lockar lika mycket, eller mer. Gospeltält, bluestält, jazztält, zydecoscenen,  musikklubbarna på nätterna, Frenchmen Street, kräftorna….

Det hela avrundas med några dagar tillsammans med våra respektive i New York. Inte helt fel det heller, liksom.

Ingen måtta på förlustelser på G. Till hösten drar Battle Boys ut på nya övningar igen. Imperial War Museum Duxford i England är nästa mål. Flygmuseum modell xl och flyguppvisning. Grabbigt och bra. Att höra en Rolls Royce Merlin V12:a i en Spitfire bör varje riktig karl ha gjort någon gång i livet

Vi ska bo nära Cambridge i nåt som kallas pub med hotell.

För att återknyta till början av det här inlägget ser det ut som att den enda som kommer att bli mager är spargrisen. Men med tanke på sjukdomar och död man ser omkring sig i bekantskapskretsen allt oftare är det bäst att försöka utnyttja sin tid innan locket läggs på, som Berra uttrycker saken.

Hannes Råstam gick bort nu i veckan. Duktig musiker men framför allt journalist i ordets bästa mening. En man som hade modet och förmågan att rota i orättvisor och smutsiga bykar på ett sätt som  inte många mäktar med. Beundransvärt. Bilden tagen i samband med Ola Bjurmans skivinspelning för att antal år sedan.

Lite musik med John Fogerty får avsluta detta inlägg.

Låten On The Run, från albumet Hodoo, inspelat 1976 men aldrig släppt, annat än på risiga bootlegs.

Coming Down The Road. Dåligt ljud men här brinner Fogerty´s röst och gitarr på ett sätt det inte gör längre.

Inhopp på brodern Tom´s skiva.

En stor plåtfabrikant i stan anlitar oss nu för olika fotograferingar. Hedrande och kul. Ett uppdrag var att fota sista plåtrullen genom galvlinje 1, som lades ner efter ca femtio års produktion. Normalt visas inte jobbilder här men ett undantag måste  göras. Brorsan Bengt, nu pensionär, ägnade nästan ett helt yrkesliv som elektriker/tekniker åt att hålla den linjen igång och fick av fd arbetskompisar uppdraget att trycka på stoppknappen. Lite vemodigt kan tänkas.

Ny fin Mac och hårddisk modell större på jobbet. Nya program, uppdateringar, routrar, trådlöst, spegling och backup hit och dit. Man kan bli förvirrad för mindre, men nu funkar allt fint tack vare datorfantomen Jonas U som fixat i ordning det hela.

Läste nyligen biografin om Applegrundaren Steve Jobs. Mac, iPod, iTunes, iPhone, iPad. Mycket intressant om en av vår tids mest genialiska människor.

Och appropå prylar gav jag mej själv ett par nya hörlurar i julklapp. Fråga inte hur det funkar men på nåt mysko vis  stängs i stort sett allt  störande ljud ute, bruset på ett tåg, flygplan eller promenadbandet i Maserhallen.

Pelle Lindström & Late Night Desperados. Bra band förstärkt med Delsbobluesaren Erik Brodén. Pelle i högform, som vanligt. En ovanligt trevlig novemberkväll på Liljan. Filmat med lilla Lumixen.

Det ser ut att bli en del bra musik här i krokarna framöver. Israel Nash Gripka spelar på Arenan i Falun 7/3.  Bör inte missas. Hans spelning på Garaget var nåt av det bästa jag hört på länge.

Dwayne Dopsie & The Zydeco Hellraisers. Dragspel och tvättbräda, helt galet röj att höra live. Leffe Johansson funderar tydligen på att boka det här bandet till Garaget i Avesta . I såfall blir det till att dra på sig festivalskjortan och ta sig dit. Bilden tagen under en oförglömlig spelning i New Orleans 2009.

John Hiatt kommer till Peace & Love. Man tackar och bockar.  Steve Forbert med elektriskt band vore också drömmen att få se i Borlänge. Ordna det P Bjurman ! Bilden tagen på Katalin 2008.

Borlängebandens firmafest på S2. Fullsatt och trivsamt.  Pierre Swärd med sin orgel på lilla scenen, den här gången med sonen Jon på trummor.

Beatleslåtar med Ticket To Ride på lilla scenen. Skärpan ställd på Lars Jansson vid trummorna.

Åttiotalsnostalgi och comeback för kultbandet Why Do We Larsson. Gillar i princip alla orkestrar som har låten Dirty Water på repertoaren.

Greenlight. Bra snurr på saker och ting. Häggbert vid tangentbordet.

Det fanns dock en mörk skugga över tillställningen. Borlängeprofilen Tobbe Hedström dog plötsligt natten före. 43 år gammal. Tragiskt. En känd och omtyckt man i stan. Bandet Thalamus med Kjell Bergendal i spetsen gjorde en mycket fin hyllning till sin vän.

Kvällen efter började Ingemar Magnussons och Folk å Rocks 75 årskalas ( 50+25)  på samma ställe. Herr bloggare var alltså ute och rände tre kvällar i rad.

Ingemar som vi är vana att se honom. I sin älskade skivaffär.

Han har ordnat mycket musik till Borlänge. Ingen glömmer väl uppståndelsen i stan när Ingemar tog hit New York-bandet  Brandos.  Bild från en smått tumultartad kväll på Bolanche 30:e Maj 1989.

De två 75-årskvällarna bjöd på många artister, både lokala och utsocknes . Steve Almaas hade kommit hit från New York. Nomads gjorde en ruggig spelning med orginalbandet och Sator rockade hårdare och bättre än jag hört någonsin.

Bildcollage från festen.

 Slötittade ändå lite på reprisen i lördags och fick en liten chock. Fantastisk tjej. Ställer mig likt publik och jury upp och jublar. Helt otroligt att skriva och framföra en sån låt vid sexton års ålder. Borde bli en  världshit.

Hittade en bra bok om New York. Allmänt trevlig läsning men även en bra guide till stadsdelar, hotell, restauranger, barer, butiker och mycket annat. Den är ny och sådana böcker är färskvara, i synnerhet när det gäller New York som förändras snabbt och ständigt.

Boken innehåller en diger lista på restauranger indelat i dyrt, mellan och billigt. Rent allmänt ska inte storstadsbesök planeras sönder men att få lite koll på bra matställen är inte fel.

Senaste numret av Allt Om Whisky har en bra guide över var att hitta de bästa Whisky-butikerna/barerna i New York också. Ska utforskas nästa gång. Kanske redan i vår faktiskt.

Lite prylnytt:

Väntar otåligt på ny  iMac 27 som är på väg till jobbet.  En del nya program och uppdatering av gamla.  Ny större disk för bilderna. Vassare trådlös överföring. Ska bli kul att se hur dom prylarna fungerar.

Och så här ser ett annat vill ha objekt ut. Canons nya 1D-X. Kommer ut i handeln någon gång i vår. Det blir att försöka mata spargrisen till dess. Hoppas verkligen att den blir vass. Vi Canon-fotografer känner oss nämligen lite mobbade av Nikon-kollegor för närvarande. Deras kameror har varit giftigare länge nog nu : )

 Frän film.

 Bill och Bull

 Måns i full färd med att vara elak åt svanslösingen.

 Glada katter efter premiären. Bill & Bull, Måns, Frida, Konrad, Gammel-Maja och Pelle

Skivan som nog har varit lite knölig att hitta finns nu på Spotify. Rodney Crowell-The Houston Kid. Kanske hans bästa i mitt tycke. Chip Taylor och Lucinda Williams duett Could i Live With This  är inte så dum den heller.

Fint kvällsljus. Vi stannade till vid rastplatsen ovanför Mockfjärd, och nu blev det lite humor .

I samma stund som bilderna ovan togs bromsade två stressade kriminalpoliser hårt och svängde in bredvid oss. ” Vilka är ni och vad sysslar ni med ?” Vi är fotografer, hoppades få en bra bild när ni griper rånarna. ” det får ni nog vänta med, vad fan gör han på marken”  knäpper kort, han lider av svårartad fotoglädje. Skratt från alla inblandade.

Dop av Henrik och Mari´s tredje grabb Oscar Holger i torsångs kyrka i dag. Fin högtidsstund för en glad lite kille.

Berra häller upp en päroncognac till kaffet. Hög trivselfaktor på den bilden.

Har lagt in en massa musik från min gamla vän Inge F´s skivsamling i datorn. Han har koll, på gammalt och nytt.

Barbara & The Browns. Southern soul från Memphis med sångerska som förblev rätt okänd. Konstigt nog.

Cosimo Matassa hette mannen som vid arton års ålder startade första studion på baksidan av föräldrarnas affär på Rampart Street i New Orleans. Fats Domino, Little Richard, Dr John, Ray Charles, Smiley Lewis och många andra spelade in sina tidiga alster hos Mr Matassa. Det där ”rullande” pianot, blåset, takten och soundet. Otroligt fränt. Fyra skivor med 30 låtar på varje som jag har fipplat ihop till en mindre lista. The Cosimo Matassa Story.

Gamle sångaren och låtmakaren i Squeeze har fått till det lite igen. Glenn Tilbrook- Best Of Times

Oändligt mycket svamp i skogen i år. Igen.

Är inte speciellt mycket för hårdrock men har alltid gillat Foo Fighters. Bra bilmusik. Helst på tokvolym. Risken är bara att man får skämmas lite om man glömmer sänka volymen när man rullar in i stan med Jeepen. Den är liksom lite lyhörd med tygtaket. Bild på Dave Grohl från P&L 2010. Geraint Watkins- Just Because är en hårt spelad sak också. Finfin snurr på pianot och bandet. Bilden tagen i Enviken 2006.

Nisse Hellberg får till det ännu en gång. Nya Flod av eld.   Delbert McClintons- Texas Me  hyllning till Doug Sahm är naturligtvis en höjdare.

 Joe Cocker från 1969 ska det lyssnas på i lurarna under morgondagens motionspass är det tänkt.

Och glöm inte att titta in på Berras Hörna här. Nya listor ramlar in hela tiden.

En och annan borlängebo hade tagit sig till Garaget. De flesta av oss för första gången. Israel Nash Gripka´s spelning var riktigt, riktigt bra. Nya skivan är kanon och han har nåt utöver det vanliga även live. En liten känsla av att ha sett en spirande storhet finns faktiskt. Den mannen kan och bör bli rik och berömd, tycker nog både jag och de flesta som sett honom på turnén i Sverige.

För övrigt har Garaget i Avesta en hel del bra saker på G så det blir med all säkerhet fler besök framöver.

Stämning av gitarrer medan Leffe ”påar” bandet.