Leica M4

Och nu blir det kameranostalgi.

Första kameran fick jag av brorsan och mina föräldrar på artonårsdagen. En Canon FT med 50 mm objektiv. Fotografering blev snabbt min grej och drömmen blev efter ett tag en Leica M4 kamera. En sån som Cartier Bresson och Hasse Carlbaum använde. Att köpa nytt var en utopi, Leica var svindyrt. En dag låg en begagnad svart  sliten M4 i Polyfotos fönster  (Nuvarande Folk & Rock) Den snälle Ingvar, Uffe´s pappa, såg mina tindrande ögon och föreslog mej att ta hem kameran och betala av efter förmåga. Inget trams med ränta. Avbetalningarna skrevs ned på en liten papperslapp. Total lycka. Jag ägde och fick fota med den tuffaste och troligen bästa kamera som någonsin gjorts. Fotointresset tog fart på allvar. Leican böts så småningom till en beg Hasselbladare och det var väl inte mer med det då. Idag skulle jag ändå gärna haft den där svarta kvar. Så här i efterhand kan nog konstateras att ingen pryl har betytt mer än den där slitna kameran.

leicam41

Annonser

11 kommentarer

Filed under Fotografering

11 responses to “Leica M4

  1. enkelt

    Meer fotonostalgi!

    Berättarhörna med tè och scones!!!

    // http://Ostensson.wordpress.com

  2. Z

    Rotandet och scannandet av gamla negativ väcker upp saker och ting.

    Nostalgi.
    Hur patetiskt är det inte med nostalgiska 50-plus gubbar egentligen?

    Framåt är mycket mer intressant. Filminspelningen, vårfisket i Älvdalen med Piff & Puff………

  3. Underbart med nostalgi!
    Synd nog hade man inte råd att behålla dessa saker som man är nostalgisk över, eller kanske man inte hade varit lika nostalgisk om man haft dom kvar? Men det är skönt att drömma tillbaka om saker man drömde om.

  4. Mats F

    Kommer att tänka min och brorsans förstorningsapparat Krokus 44L. Vilken lycka vi kunde framkalla bilder själva.

  5. Farbror Melker

    Håller med föregående skrivare. Nostalgi är bra. Till och med framtiden var bättre förr.
    Och en Leica M4 är värd att vara nostalgisk över. Vi hade en sån (fast den var inte svart) på mitt första jobb, numera nedlagda Västernorrlands Allehanda (hög nostalgipoäng antar jag). Leican fallerade aldrig, inte ens i 30 graders kyla vilket våran Nikon däremot gjorde.

  6. Z

    Dagens digitala monster är otroliga men dom når aldrig ens i närheten av den känsla en Leica hade.

  7. storabh

    Jag kommer ihåg min första riktiga kamera som jag fick en julafton. Den hette Edixa.

  8. Hej där. Det är inte nostalgi! Jag plåtar fortfarande på film, för jag tycker det finns en atmosfär där som inte liknar något annat digital fotografi visar mig! Problemet är att jag söker efter en begagnad Leica M4 med glugg för just 24×36-film. problemet är att de fortfarande kostar MASSOR av stålingar..!

    • zigne

      Visst! Jag tycker också att Leican och tex Hasselbladaren hade mycket mer känsla. Fotografering är mitt jobb och digitalkameror är ändå helt överlägsna i många lägen. I synnerhet i pressfotosammanhang.
      Leica har alltid varit svindyrt men när många yrkesfotografer böt till digitalt fanns mycket begagnat på begagnatmarknaden till mycket lågt pris. Åtminstone i förhållande till nypriserna.

      • Hej igen! Såg ut som jag sökte ”glugg för 24×36-film” men du förstod att jag menade kamerahuset… 😉 Ja, har man det som dagligt jobb förstår jag definitivt att digitala slår allt, jag har 2 pressfotografvänner och har sett deras övergång från ”analog” till ”digital” på nära håll. Jag jobbar inte dagligen med det hela, och är dessutom inne på mer konstmässig fotografi med mina kameror, fotografi där själva jobbet och sedan efterbearbetningen får ta sin tid. För egen del älskar jag kornet som dyker upp i filmen när jag scannar den i 7000%…och handpåläggningen vid kopiering i mörkrum, men som sagt, det är grejor att hänga på väggen och har inte krav på sig att snabbt bli klart och levereras! Men jag tycker det är fantastiskt att film och fotopapper har överlevt den våldsamma digitala utvecklingen som varit de senaste 10 åren…men å andra sidan har jag upplevt samma revolution då mitt dagliga arbete – som grafisk formgivare och illustratör – dök in från ritbordet till en Mac! Och Mac som arbetsplats var det sedan 1987…men jag älskar mitt stora ritbord i arbetsrummet, med underbelysning och raspet av penna mot papper. Det är väl det där, har man jobbat med händerna…och jag ser ju mina ungar, födda -93 och -97, de har brådis med sina laptopar, alltjämt. De föddes med internet och datorerna i full sving. ”Skissa på papper först, för att hålla igång ideerna och utveckla dem INNAN man tar till datorn?! Pappaaaaa, det går ju lååångsamt!” =)

  9. Zigne

    Har ägnat många många timmar med att lämna & hämta film på framkallning. För att inte tala om alla timmar i mörkrum. Hade både sv/v och negfärgkopiering, med rätt svår allergi mot färgkemikalierna som resultat till slut. Nu kan man sitta vid datorn med en kopp kaffe och fixa i ordning bilderna.
    Även om det ju går att lägga in korn och en massa andra saker i digitalbilderna blir det som du säger inte samma sak. En snyggt kopierad svartvit bild är nåt speciellt som ingen utskrift slår.
    Jag kan sakna den där speciella kornigheten i oskärpan som tex min Pentax 6×7 gav. Och ingen digitalkamera slår Leica M känslan. En fantastisk kamera på många sätt. Stryktålig, tyst, suverän optik och diskret vilket var/är en stor fördel när man plåtar människor. För den oinvigde ser den inte alls lika ”farlig” ut som de monster vi ofta släpar runt på nu.
    En annan stor fördel med leican var i min mening att man, till skillnad mot spegelreflexkameror, såg lite vad som fanns/försiggick utanför bildramen.
    Vem vet. Det kan mycket väl bli att jag skaffar en Leica och plockar fram förstoringsapparaten den dag det är dags att tagga ner ifrån jobbandet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s