Mer New Orleans

Lördag kväll. Sitter här hemma och försöker smälta alla intryck från New Orleans resan. ”Så ska det låta” på TV känns sådär. De där två veckorna gick så fort. Det var så oerhört mycket musik så jag tjötar väl lite mer om Jazz festivalen. Har suttit och kollat igenom bilderna och här kommer lite fler saker som kanske kan vara nåt. Nu med länkar till musiken. Den nyfikne klickar isåfall på bilderna

Ostron1Men först ska maten nämnas lite. Det är mycket seafood. Kräftor, räkor och fisk. Gott. Ostron hör också till specialiteterna. Nja. Möjligen ugnsgratinerade men KokbokLouisianainte ”råa” som på bilden för min del. Vill så gärna tycka om. Jag menar älskar man surströmming borde väl  allt funka, men nej. Gourmeten Yngström skiner däremot som solen när det vankas ostron. Att ta rygg på Clas på resor är annars ett bra sätt att få höra bästa musiken och äta den godaste maten.  ”Lita aldrig på en mager kock” är vår enkla devis och den här kokboken verkar väl minst sagt lovande. Måste visa Affe på gymet.

Såg slutklämmen på Cedric Burnside (son till RL Burnside) och Lightnin´Malcolm i bluestältet. Tuff, rå blues. Jävligt bra live. Unga, möjliga påläggskalvar i genren nu när gamlingarna har dött eller tacklar av.

lightnEn annan sådan är Chris Thomas King. Såg inte och har därför heller ingen bild men han var enligt Yngström en av de allra bästa i bluestältet. Mavis Staples var som tidigare sagts en av höjdpunkterna för min del. Suveränt band och då kanske speciellt gitarristen Rick Holmstrom ( Svenskättling?) som har hittat ett ljud och en stil i sin gura som är så bra till Mavis låtar. Har nämnt även det tidigare här men för den som gillar stilen är nya cd´n Live, Hope At The Hideout oumbärlig. Hon har bra bett kvar i rösten damen. Fanns på Spotify tidigare men har plockats bort. Bakom bilden finns dock smakprov från Myspace.

MavisStaples04

Såg och hörde även några glimtar av Lil´ Buck Sinegal. Inte illa det heller minst sagt. Har eget band men klev in hos Buckwheat Zydeco och satte även rejäl sprätt på Lil´Band o Gold den där kvällen på Chiki Wah Wah. Ser alldaglig och lite ointresserad ut på scenen men gubben har bra sprutt på fingrarna, jag lovar. Men varför heter alla Lil´egentligen.

Lil´Buck Sinegal

Etta James uppträdde på  näst största scenen, Gentilly, med stort band. Vad vet jag, men kanske kan bilden antyda lite om vad hennes låtar handlar om.

EttaJames01

Den glade kontrabasisten heter Carlos Hendriquez och spelar i storbandet Lincoln Jazz Orchestra. Är liksom övriga orkestern naturligtvis överjävlig på sitt instrument.

JazzAtLincoln04

Sist ännu en bild på Dr John.  Har möjligen fel och det är väl som att svära i kyrkan att påstå att han inte var så kul nu. Han var ju så bra i yngre dagar. Snitsigt klädd är han i alla fall än.

drjohn

Annonser

5 kommentarer

Filed under Musik

5 responses to “Mer New Orleans

  1. Hellre titta på Beyonce och lyssna på Etta, eller?

  2. andyberger

    Såg Dr John i Stockholm i vintras, han var riktigt trött då också.

  3. storabh

    Skönt att du är hemma med levern i behåll. Nu kan du pluttra runt med jipen hänna i hemmavid!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s