Peace & Love 2011

Fyra dagars fotograferande och småfestande till in på morgonkulan. Vanan trogen har jag mest smugit runt på de mindre scenerna med kameran. Trivs bäst där. Kul att försöka hitta ny bra musik och dessutom trevligare fotomiljö. De större scenernas restriktioner och fotoregler blir allt värre med åren. Speciellt när det gäller amerikanska artister verkar det som. Lite märkligt det där. På festivalen i New Orleans funkade det inte så. Tvärtom. Ofta fritt fram och dessutom kastades det ut fina halsband till oss i fotodiket från scenerna 🙂

Nåja.En mycket kul vecka har det varit och här kommer ett litet urval bilder från årets P&L.

John Lindberg Trio inomhus på cozmozscenen. Varmt och gött. Fullsatt och ett jävla drag. Det här bandet har bra fart på prylarna och äger dessutom en ungdomlig glöd som inte gör saken sämre direkt.

Nationalteatern på Stora Björnscenen. Klassisk progg. Fortfarande fräckt och uppkäftigt med glimten i ögat. Kul, och säg den femtioplussare som inte skrålat med i låten Livet är en fest. Exproggaren ICA-Stig i ensemblen.

Rob Coffinshaker på Cozmoz. Rätt fränt men hade nog gärna hört det hela lite mer elektriskt från den mannen. Men en fin ljussättning var det. Det gäller förresten på flera scener.

Wilmer X på Fantasia. Hade kanske mått bra av  en mindre scen men Nisse & co är alltid bra, åtminstone i min värld. Ingen gör de där tre ackorden bättre än mr Hellberg. Nu med gamle vapendragaren Jalle och ”nye” gitarristen Janne Lindén vid sin sida.

 Blues, rock, soul och humor med Junior Watson på Athena, gamla parkscenen.  Vass gitarrist.

Bosse Gustafsson på sax.

Åkte upp i lyftkranen tillsammans med DT och fotade saker och ting lite från ovan. Bob Hund till exempel.

Hade rätt stora förväntningar på norska folkrockarna Valkyrien Allstars. Riktigt bra men inte så brutalt som jag hoppats.

Alltid rätt med ståbas.

Tillsammans med Dylan årets höjdpunkt för min del. Ryan Bingham.  Hur bra som helst.

Bild på Bob Dylan kan tyvärr inte visas här. Fotoförbud både från diket och publikplats. Det hade han väl kunnat bjuda på den gamle stöten. Fånigt,  men en alldeles briljant spelning gjorde han tillsammans med sitt giftiga band.

Ännu en av mina stora idoler spelandes 400 meter från altanen. Fortsätt gärna med sånt. Några tips till nästa år från Forssa C: Neil Young eller gärna AC/DC så det blir rejäl fart på tillställningen.

Sista timmen på festivalen ägnades åt Baskery på Athena. Countryrock kanske det kan kallas. Distad banjo med stålrör och ett jävla tryck.

The Strokes. Tja sådär.

Teddybears. Inte min musik men kan ändå förstå vitsen med det hela. Partyband.

Kings Of Leon var ett av de största namnen. Åtminstone på affishen. Iskall och trist musik. Stolliga fotoregler med exakta anvisningar på fotovinklar och kontraktskrivning hur att använda bilderna . Det får bli en åtta år gammal bild ifrån Austin TX istället.

Annonser

4 kommentarer

Under Musik, Teater

4 svar till “Peace & Love 2011

  1. Hans Sundmark

    Junior Watson i all ära men en av festivalens höjdpunkter var ändå kompbandet Jump4Joy. Ett av mina absoluta favoritband med Ulf Sandström på piano och Sveriges bästa saxofonist Bosse Gustafsson.
    Och bandet var inte ens påannonserat

  2. Misstänker att du suktade en hel del efter Juniors skjorta…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s